Någon måste ju börja...
"Någon måste ju börja. Det vi skrivit och sagt är också andra övertygade om. De vågar bara inte uttrycka sig som vi gjort" S. Scholl i förhör hos Gestapo 1943.
Häromdagen slog jag upp ordet civilkurage inför mitt arbete med ett manus om Sophie Scholl. Det stod att: Förmågan att utan fruktan hävda sin egen ståndpunkt gentemot en överhet, trots risk för straff"
Idag när jag på Internet letade bilder på Google med ordet Civilkurage i rutan, trodde jag faktskt att medlemmarna i "Vita rosen" hade sin givna plats. Till min sorg och vrede såg jag i stället unga uniformerade killar ur NSD. De hävdar på sin sida att de visat civilkurage genom att ha protesterat mot en kandadensisk revisionist (Förintelseförnekare bl.a) fängslande. "Att vi fått nog av det förtryck som drabbar de som har civilkurage att ifrågasätta allmänt vedertagna sanningar (som t.ex Anne Franks dagok, Förintelsen mm mm )
Sophie Scholl och hennes kamrater protesterade trots att de visste att de skulle få böta med sina liv om de blev fast. De hann dela ut 6 regimkritiska flygblad, där de krävde Hitlers omedelbara avgång, att det är civilkurage det råder det ingen tvekan om.
Men att NSD-killar i nazistliknande uniformer protesterar mot en revisonist som fängslats pga rasisitiska och lögnaktiga uttalanden. Är det också Civilkurage?
Om jag lyssnar på mitt hjärta så säger det självklart nej. NSD-killarna står för ett samhälle som Sophie och kamrater kämpade emot och som de fick betala sina liv med. NSD- killarna riskerar ju knappast sina liv. Däremot pucklar de gärna på andra som inte passar in i deras "norm"
Vad tycker du?
"Vi kan inte rätta till biografi i efterhand utan måste leva med den. Oss själva kan vi däremot rätta till!"
Kommentarer:
Ja, jag höll på att knäcka mina stackars hjärngubbar i går med denna fråga. Att NSD -killarna står för något jag absolut inte kan förlika med mig är helt klart. Jag har inga sympatier för deras åsikter, även om jag respekterar att det är deras åsikter...Om man går tillbaka till ordbokens definiation av civilkurage så har de på ett sätt rätt att de visar civilkurage för att de står för något DE tror på är sant....samtidigt vill jag inte ge dem rätten att kunna säga att det de visar är just civilkurage...därför att de står för en lögn...eh...fan också...nu snurrar jag till det...jag vet inte hur jag skall säga...skriva...de små grå i hjärnan blir tokiga på mig....
Jag har så svårt att tillerkänna dessa organisationer "civilkurage". En definition av ordet innebär mod att upprätthålla sin åsikt, eller sitt agerande, trots att det inte är det allmännas åsikt. Men hur många individer ur dessa grupper har sådant "mod". De flesta blir som mest modiga i attackerande grupper. När de är ensamma kommer sällan åsikterna fram i all sin hela ynkedom. Men gruppen använder halvsanningar och lögner som propaganda för att förvirra. Jfr med partiorganet "Der Stürmer". Detta är heller inte civilkurage, det är feghet
Jag håller med dig till fullo....det var därför jag blöev så illa berörd av att se smånassaar under rubriken civilkurage
skriven
Svårt område detta. Jakten på "objektivitet" är den borgerliga parlamentaristika statens absurditet, man tar aldrig debatten mot hatets, homofobins och rasismens spridare, som inget hellre vill än att skapa osäkerhet i diskussionen om gränssättandet; vad önskar samhället bevara? Rätten att yttra andra til döds? När sker gränssättandet? När kommunister dödas? Eller HBT-personer? Eller mörkhyade? Eller handikappade? Eller...?