Jag fick ihop den där isländska hardcore recensionen till slut. Den går att läsa här:
http://www.nummer.se/Templates/Review____4919.aspx
Den blev rätt okej ändå....
Jag fick ihop den där isländska hardcore recensionen till slut. Den går att läsa här:
http://www.nummer.se/Templates/Review____4919.aspx
Den blev rätt okej ändå....
Repat från 10:00 - 15:00 i dag. En lördag, när man kan ligga i sängen och ha det skönt. Nej, upp springer man för att gå på möte med Tant Thalia...ja, sådana är vi teaterfolk, lite allmänt tossiga. Men inte tokigare än golfare....
Bilden ovan är M och P som tar en välbehövlig Pizzapaus innan det är dags för en andra mangling av pjäs-
Här sitter A i full färd med att dricka kaffe som vi lånat från Teaterns old lady...men vi betala för oss. ja dessa kaffedrickare kan gå över berg för att få sig en slurk av detta svarta vatten....vad gillar ni dräkten hon bär? Det är vår uppsättnings fångkostym. Fast pjäsen handlar om Sophie och vita rosen...Förstår ni parallellen?
Nymornad regissör som stigit upp i ottan för att drilla oss....
FÖRLÅT MIG! BILDTEXTERNA ÄR MER ÄN LOVLIGT TRAMSIGA. Men hjärnkontoret har stängt pga renovering i kväll....
Repetition 10-15
Jag undrar om det finns någon dramatenskådespelare som sitter på ändan i fula jeans, en icke frisyr och bygger sin egen scenografi i timmar....
Tack vare snön i dag slapp jag åka till mitt jobb, det där nya ni vet som jag inte vill vara på.
oklippt
I går invigdes Europas första Perormancescen i Malmö, på en bakgård i en nerlagd fabrik. Jag skall skriva en recension om det. Och om performances om det behövs en sådan scen. Jag själv gillar inte performance. Därför är det en jävla utmaning att skriva en recension av föreställningen i går som jag inte begrepp så mycket av... jag har skrivit nio rader som jag är missnöjd med. Och det skall vara tvåtusen tecken....Tant Thalia hjälp mig. Jag behöver
Jag sliter mitt hår o...
Oj som man har slitit i dag...katten fick fnatt i natt och satt och städade/krafsade i sin låda halva natten kändes det som, så när klockan ringde vid 8 i morse så var jag i stort sätt död. Men det var bara att stiga ner från de högre höjderna ner på jorden och ta itu med sådant som är viktigt här i livet. Som att bygga scenografi klockan 10:00 på morgonen. Åkte alltså till Lund och börja påta ihop en scenografi. Så är nu tillståndet med teaterfolket att de travar upp i arla morgonstund för att skruva skruvar och humma med rösten och kasta oförskämdheter på varandra- ( Rollerna alltså) Skådespelarna brukar ofta vara väldigt sams och väldigt "intima" med varandra. ( Massera axlar, vräka ur sig frierier till höger och vänster, skiljas lika snabbt) Nåja, scenografin var det ja...ja vi fick ihop två små sängar (60x 170) och en fondrutavägg-...vi hann också lyssna lite på artificiella ljudeffekter som vi behöver till föreställningen...
Nu är jag äntligen hemma ( Bygget tog från 10-16, med en paus där mat inhandlades från det mest kapitialistiska stället i Lund. Burger King) Nu är jag hungrig igen...Kanske ska jag ta och slänga ihop lite pannkakor...jag borde städa och dammsuga och defnitivt tvätta...men jag orkar inte...i kväll måste jag vara intellektuell till tusen...ska på en performenceföreställning...jag gillar oftast inte sådana eftersom jag oftast inget begriper av dem....jag skall till råga på allt skriva en recension för www.nummer.se på 2000 tecken...
Kolla också in Teater Curage hemsida
www.teatercurage.dinstudio.se
Scenbygge!
De e mycke nu
http://www.youtube.com/watch?v=lUX3QzIEun4
Tosca igen
Denna länk är dock ebn video från 1975
http://www.youtube.com/watch?v=sOargoiDP2Y
Tosca
Citypolarna finns lite överallt i detta avlånga land. Och det är medlemmarna som bestämmer aktiviteterna...
Citypolarna
En liten rapportering kanske vore på sin plats. Annars kanske mina trogna läsare försvinner och det vore ju embarmligt tråkigt.
Tosca konserten: den operan må vara hur dålig som helst i handlingen. Men det ger jag blanka fasen i för jäklar i min låda vad det är en bra opera. Med rätt sångare, orkester, kör och dirigent så ryser du. På RIKTIGT. Opera kan vara så in i sjuttsingen megahäftigt i bland. Så grymt att varenda micropartikel i din kropp reagerar. Som en orgasm ungefär... Ni som lyssnar på opera....har jag inte rätt? Om ni har hört Tosca så är vissa scener just så. Eller hur?
Jobbet: Jag saknar mitt gamla ställe enormt. Får inget riktigt grepp om det nya eller om min arbetskollega. Känner tyvärr att entusiasmen börjar rinna ur mig och jag känner att det kvittar vad jag gör och hur jag gör saker på jobbet. Jag saknar det utvecklande pedagogiska tänkandet, utanför de trånga mallarna.
Ped drama: De två gånger vi hittills haft på 11-20 p har mest irriterat mig. Jag känner att jag tappar focus och gör saker på slentrian. dessutom undrar jag mycket över den nya läraren vi har. Läraren är utbildad i Retorik, och utbildar i det. Men jobbigare röst får man leta efter. En uppgift som jag dock ser framemot är att vi själva ska berätta en historia/saga för de andra. Där känner jag mig mycket säker på hur jag skall göra och vilken saga jag skall ta. problemet är att jag kommer överskrida tiden vi fått med minst 5 minuter. Jag ska fråga om jag kan få fem minuter extra för den historia jag valt är så spännande och bra. de kanske till och med glömmer bort tien medan jag berättar. Det vore det ultimata. Och jag tror jag kan lyckas med det dessutom.
"Sophie" Det har snubblats och konflikter hur vi skulle ta oss an arbetet har uppstått under hösten. Regissören ville jobba på ett sätt, vi skådespelare på ett annat. Idéerna kom mest från oss skådespelare. En skådespelare hoppade av. Ny söktes och hittades. A ! Tack för att du ville axla rollen som Elsie. Regissören hoppade av pga annat arbete och full almanacka. Ny regissör hittades i en sedan många långa år vän. En mycket god vän. J! Arbetet går med stora steg framåt tack vare denne J. Han tänker, klurar och kommer med klara regianvisningar vilket gör arbetet så mycket lättare och roligare. Detta är ändå hans första regiuppdrag oh han klarar det med bravur och glans. Du är en talang J! tack för att du finns.
Jag har återfått hoppet om att "Sophie" kommer att bli en bra föreställning. J vet vad han pratar om.
Moppen: Kommer inte förrän i Maj....men den som väntar på något gott.
Kärleken: Fullständigt obefintlig. På alla plan. Till och med katten glor surt på mig.
Recenserandet: Hoppas på att snart få uppdrag så snart www.nr.nu nya sajt är i gång.
Tillståndet med Teate...
Känns olustigt att sticka till jobbet i morgon. Inget jag ser framemot precis. Pratade med Pappa i dag länge om det som hänt mig på jobbet och om vad som kan vara den bakomliggande orsaken.
Det där med kritik är en svår balansakt. Jag själv är ju i bland kritiker och när man skall skriva något "negativt" i en recension får man välja sina ord på guldvåg...
Jag kom på under mitt och pappas samtal att om man nu måste ge kritik till någon på arbetet, i ett sk uppföljningsamtal eller vad det nu heter så kanske man egentligen skall börja med det "negativa" för att sedan avsluta med det positiva....för det är ändå det man bär med sig ut ur rummet. Det som sägs sist.
Nu satt jag hela tiden under vårt samtal på jobbet och väntade på det där lilla Men:et..och det kom ju med besked....
Jag pratade med en god vän i dag. P. Som är i sitt yrke har jag fattat det som en slags arbets/projekt ledare. Hon bekräftade min teori om när man har samtal med medarbetare att man aldrig skall sluta med det negativa. Utan börja med det för att sedan gå över till det positiva....dessutom är ordet MEN bannlyst...
Jaja, i morgon är det jag som ligger lågt och håller käft. Hela tiden. Håller med.....
Det där med kritik
Dock maler fredagens samtal i kroppen och speciellt i huvudet fortfarand. Jag känner mig som den mest oschyssta (okyssta också för den delen ;)) hemska, elaka och mest gåpåiga människan på jorden. Som ingen gillar. Klart som tusan att man knappt har några vänner. ( Några har jag ju) Och så vidare....suck...
dubbelt
Kollegan kunde då förklara bakgrunden till varför hon möblerat och vad som var tanken.
Det var kul och intressant och i bland såg det tokigt ut men efter en förmiddag hade man vant sig...till nästa gång.
Således har jag på det nya jobbet möblerat om rätt kraftigt för att få det mer funktionellt. Jag har frågat efter väl förättat verk om det den nya ordningen varit ok, och om int erbjudit mig att möblera tillbaka.
Det har varit ok....haar jag trott.
Men på mötet i dag har det "kommit signaler" från ngn i personalen om att jag haft en nedlåtande attityd.
och att jag gått för fort fram....
Det verkar som om de känner sig kränkta och att de tror att jag inte tycker att det duger det som de gjort innan i höstas. ( De öppnade stället då) Och så kommer jag då som är van vid högt i tak, öppna kort, rak kommunikation och kreativitet till max...
Och en gång vet jag med mig att jag kan ha låtit nedlåtande...eller det kan ha uppfattats som det av känsliga varelser.....det var vid ett mellanmål då det serverades äpplekräm och vitt formfranskabröd. Eller om det vid det tillfället bara var vitt formfranskabröd och mjölk. Jag tyckte inte att det var något vidare bra mellanmål och det sa jag också.
Men jag sade också att jag tyckte att det var tokigt att få höra detta denna vägen. Genom cheferna. Om peronen i fråga, vem det nu var, hade sagt de direkt till mig så skulle jag ju haft en chans att be om uräkt direkt och ändra mig. Då skylldes det på att det var ett ungt arbetslag/unga....
*Suck* Ni som känner mig, vad ska jag göra. Ska jag hålla mer käften i allmänhet?
Jag vill tillbaka till mitt gamla ställe......
Ledsen
Kollegan kunde då förklara bakgrunden till varför hon möblerat och vad som var tanken.
Det var kul och intressant och i bland såg det tokigt ut men efter en förmiddag hade man vant sig...till nästa gång.
Således har jag på det nya jobbet möblerat om rätt kraftigt för att få det mer funktionellt. Jag har frågat efter väl förättat verk om det den nya ordningen varit ok, och om int erbjudit mig att möblera tillbaka.
Det har varit ok....haar jag trott.
Men på mötet i dag har det "kommit signaler" från ngn i personalen om att jag haft en nedlåtande attityd.
och att jag gått för fort fram....
Det verkar som om de känner sig kränkta och att de tror att jag inte tycker att det duger det som de gjort innan i höstas. ( De öppnade stället då) Och så kommer jag då som är van vid högt i tak, öppna kort, rak kommunikation och kreativitet till max...
Och en gång vet jag med mig att jag kan ha låtit nedlåtande...eller det kan ha uppfattats som det av känsliga varelser.....det var vid ett mellanmål då det serverades äpplekräm och vitt formfranskabröd. Eller om det vid det tillfället bara var vitt formfranskabröd och mjölk. Jag tyckte inte att det var något vidare bra mellanmål och det sa jag också.
Men jag sade också att jag tyckte att det var tokigt att få höra detta denna vägen. Genom cheferna. Om peronen i fråga, vem det nu var, hade sagt de direkt till mig så skulle jag ju haft en chans att be om uräkt direkt och ändra mig. Då skylldes det på att det var ett ungt arbetslag/unga....
*Suck* Ni som känner mig, vad ska jag göra. Ska jag hålla mer käften i allmänhet?
Jag vill tillbaka till mitt gamla ställe......