1 Läs mer >>
Jag färgade håret i november. Jag fick för mig att jag skulle se sexig ut i brunt hår. Först färgade jag det i en färg. INGEN reagerade överhuvudtaget. Jag som tyckte att jag hade varit modig så märkte ingen någon skillnad. Själv var jag inte så nöjd. Jag såg mer ut som en askopp i huvudet. Så jag gick tillbaka till frisören och köpt en ny färg som jag lade på hemma. Nu blev det väldigt mörkbrunt/rött. Kastanjebrunt typ.
Nu i januari började den gamla färgen allt mer transponeras till rött. I scenljus såg det oranget ut.  ( Dessutom såg mitt ljusa hår som började synas här och var se grått ut i stället för blont.) Så kunde man ju inte ha det, så jag gick på en sk avfärgning eller avrensning. ( Det luktade så jäkla skarpt att kan fick hostattacker) Nu är jag ultrablond med inslag av gult. Ungefär som ett cigarettpaket gul blend från 70-talet...


Ungefär så här ser jag ut i håret Det är inte JAG på bilden
Tänk er det blonda lite mer vitt bara

Gult

0 Läs mer >>






är nog det roligaste som finns. I alla fall när scenerna smått börjar falla på plats och man blir tryggare och tryggare i sin rollkaraktär. Man kan leka lite med scenerna, improvisera, hitta på nya saker. Testa och dona. Vi repar just nu Fröken Julie av Strinberg himself. Jag spelar kokerskan Kristin som är förlovad med skitstövlen till karl Jean som förför/Förförs av Fröken Julie. Jag har gett Kristinkaraktären en hemlighet som de övrriga karaktärena inte vet om. ( Men skådisarna vet) Mina föräldrar som båda är skådespelare i botten tyckte att min idé var mycket bra och var lite undrande över att ingen har vad de vet spelat på det tidigare.
Givetvis misstänker Kristin att hon är gravid med Jean. ( De är ju faktiskt förlovande och skall gifta sig inom kort) Jag har tänkt mig att Kristin skall må lite sådär småilla gravida kvinnor kan må.Och så skall hon ha gått tre veckor över tiden med den "röda veckan" Att hon vill dansa med Jean på midsommarafton ser jag det som att hon där på höskullen skall kuckelura lite med honom och även avslöja den stora nyheten....

Men det kommer ju som sagt hinder på vägen.

I slutet av pjäsen bråkar Jean och Kristin rätt rejält. Kristin menar att Jean bör Se sig om efter något eftersom de ändå skall gifta sig.

Jean har ju efter nattens eskapader helt nya planer och säger som rent försvar att han inte kan finna någon annan bättre plats än den han har just nu

Kristin svarar honom att han får väl ta någon portvaktarsyssla eller något i den stilen Och att Kronans kaka är knapp men att den är säker eftersom barn och hustru får pension om något skulle hända

Jean svarar Kristin att han nog hade andra planer i livet än att dö för hustru och barn att hans vyer var lite högre ställda än så.

Varvid Kristin svarar:
Hans vyer ja!!! Men han har förpliktelser också. Tänk på dem han.

Klart tjejen är gravid....


Men för att återgå till det här med att repa. Vi är i denna ensemblen tre skådespelare + en musiker. Det är CA, MG och E och så jag då som repar för fullt. Eller så mkt vi hinner. Det som är specifickt för denna gruppen är att vi tycker att det är så infernaliskt roligt att repa att vi gärna gjort det på heltid. Är det för många dagar emellan reptillfällerna gnäller vi och får abstinens. Ofta inom amatörkulturen så gnälls det över att man måste repa så och så mycket. I vår grupp är det tvärtom. Vi får inte nog. Vi är som blådårar i MFF.
Det finns de i förhållanden som har män/kvinnor men mest män kanske som går upp så totalt i tex fotboll att det knappt finns plats för något annat alls. Vi i ensemblen är väl nästan likadanna när det gäller teatern. Och kärleken till scenen. Vi får inte heller nog.
Vi pratade om det i går. Givetvis måste vi hålla oss inom rimlighetens gränser. ( Inte jag eftersom jag tyvärr verkar det som är den evige sigeln *suck) Men had eman ställts inför det ultimatum att man hade fått välja killen/tjejen eller teatern hade man ställts inför ett omöjligt val. Att välja bort teatern är att välja bort en del av sig själv. Ympa sig själv. Amputera bort en del av ett jag.

Det var faktiskt en person en gång som just ställdes inför det valet, partnen var svartsjuk på teaten och sa till sin partner att välja bort teatern. Förbjöd partnen att vara där. Personen jag känner försökte få med sin kärlek till teatern, att få även denne engagerad där med det den var talangfull på och som behövdes där. Det slutade faktiskt med skiljsmässa....

Att repa

1 Läs mer >>

Den där runda cirkeln, knappen, klotet som, jag kan minns fel, lyste på himlen när jag var barn har totalt försvunnit. Jag tyckte mig se en glimt av den för någon vecka sedan men jag kan ha fel. Inbilalt mig eller något.



Det har gått så lång tid nu sen den sists (stavas det verkligen så???) sågs att ungarna på jobbet reagerar högljutt både kroppsligt och röstmässigt när solen kommer fram. Deras små barnansikten sträcks mot solen, eller så springer de till den plats där so

Solen, var tusan är d...

3 Läs mer >>



I dag stod det att läsa i Sydsvenskan att det i det senaste kommunfullmäktigemötet var politikerna övverens bara inom loppet av ett par minuter. Malmö behöver fler badhus, ett nytt badhus. ( För er som inte vet så finns det inget fungerande badhus i Malmö just nu. Lindängsbadet är ett utomhusbad som man spänt ett stort uppvärmt tält över så att i alla fall skolbarnen kan ha simundervisning och kappsimmningsklubbarna kan träna. Dock lider omklädningsrummen av mögel. (Om jag inte minns fel)

Oxievångsbadet fungerar väl som det skall...tror jag. Men det ligger i utkanten av Malmö. Och ett bad kan inte surva en hel stad.

Aqvakul har döden dött. Till och med hjälpligt lappad skulle den bara kunna stapla döende ett år eller två.

Och som Ilmar Reepalu konstaterade:

- Malmö behöver fler simytor

Hm...simytor...lustigt ord...SIM YTOR  SIMYTOR

Simytor

0 Läs mer >>
Häromdagen var jag på Hudkliniken på MAS. Jag "lider" av en genetisk åkomma som heter NF. Neurofibromatos. jag får då och då lite fibromer som dyker upp på kroppen här och var. En del kan man ta bort med laser, andra kirurgiskt och en del får man helt enkelt låta vara. Min läkare där är Agneta Trollius. En vacker, varm och helt och hållet förtroendeingivande läkare. Ödmjuk. Man gillar henne direkt.
När hon tog emot mig frågade hon givetvis hur allt stod till
-Bra sa jag. Lite nervös...Hur...
Sen svalde jag. Jag tänkte fråga Hur står det till själv Men jag bet mig i tungan. Kändes inte helt bra. Hon är ju fd hustru till...ja ni vet vem, och hon har nog haft det överjävligt en lång tid. Och jag känner inte henne...men jag försökte ändå genom att le och trycka hennes hand så vart jag kunde förmedla min sympati till henne.

Jag tycker det är helt jäkla galet av carl Trollius, att göra som han gjort när han har en sådan ängel till hustru,
ett sådant jäkla svek.

Det e svårt i bland.

5 Läs mer >>


I går samtalade jag med två flickor på förskolan där jag arbetar för att förtjäna ihop till brödfödan. Vi kom att tala om födelsedagar och vad de önskade sig. Den ena flickan, låt oss kalla henne Esmaralda vill ha 1 häst, nej 3 hästar. Riktiga, de skulle hon köpa när hon får jättemycket pengar. Det skulle vara en prinsesshäst, en baletthäst och en argh..nu minns jag inte vad hon sa. Nåväl den andra flickan skulle i alla fall ha en BRATShäst.

De undrade när jag fyllde år. Och jag sa som det var att det var nästföljande dag. ( Den 16 januari) Då viskade Esmaralda något till den andra flickan och så fnittrade dem.

I dag berättade Esmaraldas mamma att Emaralda hade vaknat kl 00:00 i natt och begett  sig in till föräldrarnas sovrum för att säga åt dem att Fröken .... (mitt namn) ska ha en blomma följande dag därför att fröken ....fyller år.
Så i dag fick jag en ros av Esmaralda....jag tycker att det är väldigt omtänksamt av en 4 åring.

Bilden? Jo, jag googlade på en ros och då dök det upp denna bild på ett gäng potatisar.

För hipp hurra för mi...

2 Läs mer >>



Att gräla är inte kul alls. Man hatar det. Det är förgörande för humöret och sällan kommer det ut något konstruktivt av ett gräl. Själv tillhör jag den sorten som avskyr att gräla. Undviker det hellre än sätter i gång det. Men visst händer det att även jag råkar i gräl. Man får bara akta sig så att man inte blir en grälkärring.

MEN

Att gräla på scenen är hur roligt som helst. Att känna den där sugande känslan i magtrakten och bara ge sg ut i ett gräl och bli riktigt arg och irriterad och ilsken. DETär hur roligt som helst. JO, jag menar det. Det är skitkul att gräla på scen. Man känner att man växer som människa och man mår hur bra som helst efteråt.

Visst är det märkligt....
Gräl i det vanliga livet är förödande för humöret och kroppen
men
Gräl på scenen är upplyftande, grälande och en jäkla endorfinkick!

Att gräla

0 Läs mer >>




Den här hittade jag i ett sammanställning som ett försäkringsbolag gjort på förklaringar till div olyckor, En del av dem i listan över bortförklaringar har man hört förr. Men den här var ny.

Håll i er gott folk. Hämta en kudde, någon att hålla i handen och tänd alla ljus. Och för säkerhets skull. Ha en motoråg i närheten.

Här är sagan om den Onda Almen

Vi har många träd på gården. De är vänliga och snälla. Men vid infarten till huset står den "Onda Almen" Vi vet att den är ond och folkilsken för den har liksom blängt på oss, stått där vid staketet mot grannen och tittat hånfullt på oss.  Då frun skulle backa ut från gården skadedagen, så var det nysnö med is under. I den svaga svängen vid infarten står almen. När fru börjar backa kastar sig den onda almen en meter åt sidan och ger henne ett kraftigt slag i vänster sida skärm, lykta och stötfångare. Därefter smyger den sig tillbaka till sin plats som om ingenting har hänt. Detta anser jag och min fru som ett skamligt grepp på en oskyldig person eller bil. Man kan väl heler inte bortse från att bilen kan ha glidit sidledes in i den onda almen. Men detta anser vi som osannolikt. Skuldfrågan får alltså hänföras till; nysnön med is under, den svaga svängen med lutning, men främst den onda aömen. Det står vi fast vid. Som bevis kan det påvisas skador på almens bark. Och det var rätt åt den.

Den onda almen

4 Läs mer >>


Inte riktigt såhär våldsam är jag när jag återvänder till mitt arbete i morgon. På förkolan i Malmös mindre bemedlade områden men desto mer socialt belastade.

I dag har jag varit lat. Lat och hopplös. Jag visste inte ens att solen sken i dag. Jag satt och skrev en recension i dryga tre timmar. Eller något sådant. Den enda aktivitet jag utfört var när jag gick runt i lägenheten likt en Professor Balthasar för att fundera på hur jag skule formulera mig. I och för sig fick jag en promenad när jag gick och panta mina pantburkar i pantmaskinen. Det blev nästan 100 kr. Som jag köpte ingredienser till Korv Stroganoff för. Med grädde. Jag är hopplös.

Staty i Los Angeles, USA

Men å andra sidan. Jag är rädd om de få kilon jag har. Och dessutom har jag fått herpesutbrott på läppen, och förkylningsblåsor i truten. Så det är lite synd om mig faktiskt. Och utan kärlek står jag. Så det är riktigt jäkla synd om mig. Så därför har jag grädde i maten.

Staty vid Tuebingen Universitet, Tyskland

Jaha...jaja...alla satyer är ju bra, på sitt sätt. utom de dåliga. Men konsten är fri. Bortom logos. Eller nått.

Latmask

5 Läs mer >>

Utan kommentar,

6 Läs mer >>



En miljon plastpåsar köps i minuten. Fatta i minuten. Det är jäkligt mycket. Alldeles för mycket. På tok för mycket. Det måste bli ett slut på det. Jag hörde på radion att det finns de länder som lagt av med plastpåsar i affärer helt och hållet. Ja, det är till och med hårda fängelsestraff i fall du som affärsinnehavare dristar dig till att sälja påsar till de varor kunderna köpt. ( Jag antar att de påsar som används till sopor är annorlunda, mer nerbrytningsbara)

Jag skall hädanefter i ännu större utsträckning andvända mig av ryggsäckar, befintliga väskor och tygkassar. Eller fickor. Det är ju faktiskt bra onödigt att bli erbjuden en plastpåse bara för man köpt en kajal. Den kan man ju faktiskt stoppa i fickan.

Så, min bloggare och bloggläsare, joinar ni mig i denna kamp mot plastpåsens diktatursika grepp om moder jord och natur?

1 miljon/minut

2 Läs mer >>
image279

GJORDE DU NÅGONTING SOM DU ALDRIG GJORT FÖRUT:
Hm. det vet jag inte. Hm. Nej, det tror jag faktiskt inte. Eller jo jag åt polskt krubb och det smaka illa.
HÖLL DU DINA NYÅRSLÖFTEN:
Jag avgav aldrig några löften.
BLEV NÅGON AV DINA VÄNNER FÖRÄLDRAR I ÅR:
Japp minsann.
DOG NÅGON SOM STOD DIG NÄRA:
Inte i år. Men förra året. Och så fick jag reda på att en ytlig bekant på långt håll skjutit sig.
VILKA LÄNDER BESÖKTE DU:
Polen.
FINNS DET NÅGONTING DU SAKNADE 2007 SOM DU VILL HA 2008:
Den stora kärleken.
VILKET DATUM FRÅN 2007 KOMMER DU ALLTID ATT MINNAS:
Snarare händelser än datum.
DIN STÖRSTA FRAMGÅNG 2007:
Jag finns kvar
STÖRSTA MISSTAGET:
Hjärup
HAR DU VARIT SJUK ELLER SKADAT DIG:
Nej. Jag har faktiskt varit i stort sett helt frisk
VAD SPENDERADE DU MEST PENGAR PÅ:
Resor mellan Lund-Malmö
GJORDE NÅGONTING DIG RIKTIGT GLAD:
Nej. Inte så där spritt språngande bubbelglad.
MUSIK SOM ALLTID KOMMER ATT PÅMINNA DIG OM 2007?
Andreas Brantelid på Cello. Ung och Snygg och en skicklig jävel.
Alexander L som jag såg på Youtube en fenomenal Gossopran.
VAR DU GLADARE ELLER LEDSNARE JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅR:
Mitt liv har sina dalar och toppar och de håller sig på en ganska jämn nivå. År till år.
VAD ÖNSKAR DU ATT DU HADE GJORT MER:
Att ha blivit älskad. ( Mer en av den närmaste familjen)
BLEV DU KÄR:
Nej. Tyvärr. Jag tvivlar i bland på om jag verkligen kan bli kär. En gång till.
VAD ÖNSKAR DU ATT DU HADE GJORT MINDRE:
Tyckt mindre mindre om mig själv.
HUR TILLBRINGADE DU JULEN:
Hos en familj jag känner sedan 1986
HUR MÅNGA ONE NIGHT STANDS:
Inga alls. Om man inte räknar alla kuddar jag dejtar och håller om på nätterna
FAVORITPROGRAM PÅ TV:
Lost får jag väl säga
HATAR DU NÅGON NU SOM DU INTE HATADE I BÖRJAN AV 2007:
Hjärup
BÄSTA BOKEN DU LÄSTE:
Jag läste om "En tysk mans historia" så det får bli den boken. Besjälat lärande var också väldigt bra.
STÖRSTA MUSIKALISKA UPPTÄCKTEN:
Tosca på Konserthuset i Malmö. Med Erica Sunnegårdh som tosca. Huvva vad jag rös.
NÅGOT DU ÖNSKADE DIG & FICK:
Gigglen. Fast den har inte synts till än
NÅGOT DU ÖNSKADE DIG MEN INTE FICK:
Fred på jorden och ingen miljöförstörelse.
BÄSTA FILMEN:
Hmm. Die Untergang. Pianisten. Fast det kanske var förra året
VAD GJORDE DU PÅ DIN FÖDELSEDAG:
Jobbade.
FINNS DET NÅGONTING SOM HADE GJORT 2007 BÄTTRE:
Ja att jag skulle få hïtta kärleken.
HUR SKULLE DU BESKRIVA DIN STIL 2007:
Jag är totalt stillös
VAD FICK DIG ATT MÅ BRA:
Att stå på scen och spela teater
VILKEN KÄNDIS VAR DU MEST SUGEN PÅ:
Adrian Brody och Jonas Karlsson
VILKEN POLITISK DEBATT ENGAGERADE DIG MEST:
Ingen
VEM SAKNADE DU:
Kärleken och i bland Herr M. ( Vi träffas knappt alls men när vi träffas är det väldigt trevligt, fast på ett mkt korrekt sätt)
BÄSTA NYA MÄNNISKORNA DU TRÄFFADE:
Anne Berglund regissör i Fröken Julie
EN VÄRDEFULL LÄXA DU LÄRT DIG I ÅR:
Hjärup

Året som gått gick oc...

0 Läs mer >>


Teaternörd och Kulturfjant som jag nu är så associerar jag lite väl enkelspårigt i bland. Häromdagen så nämdes det på radion att till den kommande helgen var det ju Trettondagsafton. Då slog mig tanken:

Varför heter Shakespears pjäs just Trettondagsafton (The Twelf night) Pjäsen handlar ju inte alls om Trettondagsafton, inte heller nämns Trettondagen alls i pjäsen vad jag vet.

Är det ngn som vet?
För övrigt spelade jag Herr Andreas blek af nosen 1988 när jag gick i nian.
Men flickan på bilden är inte jag. Även om jag minns att jag hade velat spela den rollen.

Vad har trettondagsaf...

0 Läs mer >>


Jonas Karlsson är skön att se på. Och en eminent skådespelare är han också. Faktum är att han liknar lite Herr M. Eller om det är Herr M som liknar Jonas. Till utseendet vill säga.

Nåja...
Strinbergsserien som visades nyligen på Tv var väl inte sådär jättebra kan man väl säga. Inte helt lyckad. Inte helt genomarbetad. Dataanimiationerna kändes som ett misslyckade. Problemet var att det såg ut som en blandning mellan en oljemålning och en misslyckad skolexempel på en dålig dataanimiation. Varför inte i stället, om man nu vill visa gamla vyer ver 1800-talets Stockholm i stället visa skisser, gravyer, eller målningar, gamla eller nya i stället för att visa ett tafligt arbete som inget går på?

Inget ont om skådespelarna heller i TV-serien som gjorde vad de kunde, men manuset häll inte riktigt. Det var stolpigt och kändes inte genomarbetat. Mycket som hängde i luften. Vissa scener kändes så abrupt avslutade så man undrade om de tappat bort en manussida eller två. Inte heller regin kändes fullblodigt. I bland kändes det som om skådespelarna inte alls visste vad de skulle stå, gå eller göra. Och av egen erfarenhet är det förfärlig känsla att känna så på en scen. Fastlåst liksom. (Hm, ursäkta mitt språk i dag, det är inget bra)

Tänk om Ingmar Bergman hade skrivit manuset!
Häftigt värre.

Strindberg

0 Läs mer >>
image278
I morgon skall jag till en musikskola i mellandelen av den södra delen av Sverige. Herr M jobbar där som trumlärare och sedan ett halvår tillbaka även som teaterlärare. Jag har fått agera mentalt bollplank, komma med förslag på idéer och diskutera tankar han har. Nu skall Herr M bli pappa. (Suckar lite granna) och snälldum som jag är (jag ha rju ändå kännt snubben x antal år så låtsas som inget kan man inte) så har jag sytt en waldorfdocka till det barn som komma skall.

I går skulle jag åkt till Lund för att recensera Färden till vilda västern. Över en timme innan begav jag mig hemifrån. Det syntes inte innefrån men när jag kom ut...jäklar i min låda så halt det var. Hela Malmö var belagt med en tunn hinna av is på gator, trottoarer och torg. Så bussen kom inte, och nästa buss var sen så jag missade det första tåget 15:08 (förest skulle börja 16:00) och nästa skulle gå 15:21 och eftersom det tar ca en kvart med tåget så tänkte jag att det var lugnt. Men när tåget fortfarande inte rört sig 15:43 så steg jag av tåget.

Det var tydligen också strömavbrott i Lund och delvis Malmö så jag vet faktiskt inte ens om det var någon förställning. Det gick inte att komma fram på telefonen på teaatern. Den gav felsignal.

Får göra ett nytt försök.

Herr M och annat

1 Läs mer >>
image276

Jag förfasas när jag ser bilder på mig själv. Jag ser så trött och sliten ut. Och tråkig. Jag kanske är trött sliten och tråkig. Jag är i alla fall ganska dålig på att festa.
I morgon är det åter till arbetet
Och fan ta Ivanhoe han har ännu inte lärt sig att det är Rebecka han vill ha.
image277
Och fan ta bildredigeraren som inte kan svänga bilderna rätt här på bloggen

Trist, sliten och trå...