1 Läs mer >>





Det var en gång tre tenorer som reste land och rike runt och gjorde tonkrumsprång med sina röster.
Där var den store både i kroppslig mening och röstlig. Pavan Rotti, Kungen av höga C

http://uk.youtube.com/watch?v=dHv_lZK0y2A

Sen hade vi den lite mindre och späde José Carreas. Som drababdes av cancer, men vann fighten och kom tillbaka med en mognare röst

http://uk.youtube.com/watch?v=ypLmXmwRDa4

Den siste var den charmigaste av dem alla. Placido Domingo. Óch kanske den mest jordnäre av de alla tre. Dessutom har han på "gamla dar" ägnat sig åt sitt andra yrke: Som dirigent. Och han är lika charmig som vanligt.
http://uk.youtube.com/watch?v=iZON_cE8C

http://uk.youtube.com/watch?v=hxdiJ74AL5Y

( ur Tosca)

tenorer

1 Läs mer >>
Jag tror att mitt experiment måste få en närmare förkalring så att ingen missuppfattar vad jag är ute efter. För jag är inte ute efter något. Mer än att sprida lite glädje till folk.
Det jag menar med att ge komplimnager är att jag i dagens samhälle tycker att vi är alldeles för dåliga på det. Vi är asduktiga på att klandra och klanka på varandra, men att tala om för någon att det gjort något bra, ser fin ut osv är vi mindre duktiga på.
Det jag menar med att sprida komplimanger och uppskattning är att de skall vara ärliga från min sida, inget sugande efter att få tillbaka, utan bara att ge utan baktankar. Baktanken på jobbet är väl att försöka få en trevligare stämmning vilket inte alls finns nu därför att uppmuntrande ord existerar inte där inte ens när det gäller ungarna. Utan det är 98 % gnäll och klagan. Jag har själv balanserat nära kanten och fallit i träsket. Jag är mindre glad än när jag började där och mitt tålamod med barnen har minskat och jag har gjort och sagt saker jag inte tyckt om att jag gjort och sagt där, men allt kan skyllas på att det är normalt på det stället. Därför har vi skapat " de gladas armé" Misstolka inte ordet armé. Det är inte krig det handlar om. det handlar om att fyra glada medarbetare skall kunna stötta varandra för att inte falla ner i surkärringträsket.

Det jag menar med att sprida komplimanger är bara att tex:
Här om dagen så var det en kille som meckade med sin bil. En assnygg bil från 60 talet. Jag gick förbi och sa:
Vilken snygg bil du har...
Killen blev stolt som en tupp och sa tack.
Sen gick jag vidare....jag fiskade inte efter ngt tillbaka....
En annan gång såg jag cellisten Andreas Brantelid, han vann en internationell tävling för unga musiker för tre år sedan, han spelade så att klockorna stannade.
Jag gick fram till honom efter ett långt övervägande och talade om att jag tyckte att han var en mkt duktig musiker och att jag gillade hans tolkning av haydns cellokonsert. ( Det stycket han vann tävlingen med) Och att vid det tillfället spelade så vackert att klockorna stannade.
Inget fjäskande, bara ärligt.
Han blev skitglad

Det är det jag menar med komplimanger.
Ser min kollega ut som ett åskmoln, som hon alltid gör, och jag kommenterar att hon har en snygg blus på sig. ( OBS när hon har det) så strålar hon av glädje i ett par sekunder, det räcker för mig. Jag har gjort en annan människa glad.

Sen att det också handlar om att överleva, och att barnen skall överleva är också en viktig del.

Men det handlar inte om ngt krig.
Det handlar inte heller om att få ngt igen.
Då är man fel ute, det fattar jag också.

Förklaring

6 Läs mer >>
Antal givna komplimanger och uppmuntrande ord och välgärningar: 5
Antal emottagna komplimanger:     1


En bra start...

experiment slutres...

1 Läs mer >>
Funderar på att genomföra ett experiment.

Jag skall sprida så mkt komplimanger jag kan omkring mig. Välmenande och uppriktiga sådana. Utan att fjäska.
Och jag ska se hur många jag får i gengäld.

Jag börjar nu...

Experiment

2 Läs mer >>
Blown Away Framed Art Print by Steigman




Men vad tusan?
För drygt två timmar sedan bombhotades Köpcentret Triangeln i Malmö. I går var det en bomb på ngn gata i Malmö. I natt var det åter dags för ngn bomb någonstans i Malmö.
Och för två veckor sedan avr det ...ja just det...en bomb i Malmö i samma kvarter där jag bor.

Å i natt var det tre bilbränder.

Å så var det en massa bankrån den senaste tiden
och en av mina mammor på jobbet har blivit rånad där hon jobbar. PÅ ett konditori.

Våren har sannerligen kommit

Och den ena galenpannan föder den andre...

Men varifrån kommer de alla?
De var inte här för två år sedan.
Inte ett heller.

Om jag är rädd?

Nej. Inte än. Men undrande.

Booooom

2008 året då Malmö...

1 Läs mer >>

Portrait of a Young Girl Laughing, Djenne, Mopti, Mali Photographic Print by Ariadne Van Zandbergen



Två unga tjejer står vid ett tombolahjul. En av tjejernas lampa indikerar på att hon vunnit.
Hon hoppar upp och ner av glädje:

-jag vann jag vann!
- Tyvärr vann du inte de stora priserna ( dvs stora chokladkartonger alla XXXXXL) utan den här.
Tjejen i ståndet håller fram ett litet gosedjur.
- Strunt samma! jag vann ju
Den unga tjejen har ännu inte slutat hoppa.

Ingen dålig förlorare där inte.

Glädje

2 Läs mer >>
Touch Art Print by Marrie Bot


När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt "ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.

Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.

Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade; -Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

tro för all del inte av rubriken att jag inte fattar essensen av ovanstående text. Men det känns lite tomt i bland.

Om man nu hade en ...

2 Läs mer >>
Cat Fish Art Print by Cydney Conger

Jag läste på http://www.supertstart.se/

Där kan man se rubriker till de nyaste artiklarna

"Missen höll på att döda hans mamma"

Oj tänkte jag, vad var det för en mordisk katt. Var hon allergisk? Snubblade hon över katten? Fick hon kattpest?

Det här handlade det om
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/championsleague/article2516645.ab

Så fel man kan läsa

1 Läs mer >>
Jag måste härmed erkänna att jag är helt handfallen av förtjusning och sprittande glad åt den brittiska TV-serien
"De var en gång"  De välkända sagorna omgjorda och placerade mestadels i en engelsk nutida överklass miljö.
I dag var det Askungen som gjordes om.
Askungen - en tjej som städar på en universitet
Den elaka styvmodern - Rektor på universitetet
2 systrar- Rektorns båda döttrar inkompetenta dumbrudar
Prinsen- Proffessor

Jag vill härmed rekommendera denna ljuvliga TV-serie.
Och som vanligt, när Engelskmännen gör TV-serier blir det oftast skitbra
Som i det här fallet.

Det var en gång

0 Läs mer >>
I bland...eller ofta kommer erbjudanen alldelses för sent. I dag fick jag ett erbjudande av teatertidningen jag skriver för att bevaka Bibu i lund. Barn och ungdomsteaterfestivalen. Men som läget är arbetar jag ju heltid i helvetet och hade erbjudandet bara kommit tex i början av Maj så hade jag kunnat ta semester, men såhär en dag innan så går det liksom inte,
Skit också.

Jobbet?
Jodå, i dag hade vi en disskussion på vår sida 3-4-5 årsavdelningarna. Kan ju säga att det inte var så tillmötesgående från vissa sidor. Utan lite bulldozerstuket. Trist så att det förslår.

Hade varit skönt att kuckelura i Lund och se barnteater i fyra dagar i stället.
Men nu är det som det är och jag var tvungen att tacka nej.
Suck-

Ett erbjudande kom...

1 Läs mer >>
Den nya regeringen sa att valfriheten skulle bli större.
Den nya regeringen sa att alla skulle få tusen kronor mer i plånboken.
Den nya regeringen höjde A-kassan.
Massor av människor gick ur.
Då tänkte den nya regeringen att man skulle göra A-kassan frivillig.
Och de som inte ville vara med i A-kassan skulle betala ett engångsbelopp per år på 5000:- eller mer.

Hur var det nu med valfriheten och de där tusen kronorna?

Valfrihet är vårt ...

3 Läs mer >>
The Tree Art Print

I dag skall jag till Lund. Det är något slags jippo där. Och Teater Apa skall delta i form av en öppen kollationering av vår nästa pjäs: Änglasyn

Änglasyn är en ganska mörk historia uppdelad i nio scener där olika figurer dyker upp två och två. Författaren kommer från forna Jugoslavien och pjäsen kan ses som en berättelse om just det kriget som pågick där under 90 talet.

I kväll skall jag träffa E så vi skall sätta oss ner och börja småpilla på manuset till Kallocain.

I morgon är det dags att gå till jobbet igen....:(

En mörk historia p...