Ryta, rytit, ryter och röt

I dag röt jag till på jobbet. Den nya tjejen gick mig på nerverna totalt. Så jag röt till. Inte med pipstämma. Utan från tårna.
Jag bad om ursäkt sedan för att jag brusat upp.
Men den nya tjejen kan verkligen vara irriterande till max.

Halleluja, vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Kommentarer:

1 Daniel:

skriven

Vad gjorde bruden för att hetsa upp dej?

Vitlök eller äggfis.. hmm.. det där med ägg är en stinkande klassiker. så röstar på den. Vad anser du?

2 Leffe:

skriven

Skall jag kommentera din recension här eller där du länkat den?

Ah, nu skriver jag här. Ikarosmyten säger du. Ja, jag tycker mycket om drömmar och myter. Ikaros var väl han som av sin far fick vingar av vax och med dem flög för nära solen så vingarna smälte och han störtdök i havet. Men din recension beskriver en pjäs fylld av våld och våld och våld...Men var kommer meningen med att visa detta? Ja, nu har jag ju inte sett pjäsen och vet inget om den heller. Men jag tyckte det var kul att läsa en recension av dig, men jag måste säga att jag fattar nada. Jag är rätt känslig för våld, det skall jag betona. Så kanske jag hakar upp mig på fel grej. Men våld är faktiskt för djävligt! Och jag köper inte att man förklarar det med att det är ett sätt att bli sedd. Okey att en katt river ihjäl en fågel, det är ju faktiskt kattens djuriska beteende. Men vi är ju trots allt människor med en liten och en stor hjärna och var det inte i Äcklet Sartre skrev om vår frihet att välja...

Litet beröm kan du få för att du skriver så flinkt. Och för att du uppfinner nya böjningar (musen som röt).

3 konstanze:

skriven

Leffe: LÄs min kommentar under recension på denna sidan

4 Padnil:

skriven

Hej!



Vilken rolig och bra blogg du har!!

Kommentera här: