Fanatismen är ett djävulens påfund
I grunden lär alla religioner ut till oss människor att vi skall hysa kärlek till vår nästa. Att vi skall behandla alla väl. Att vi skall akta och vörda varandra och allt levande. Det har alla religioner tillsammans. Tänk om det hade kunnat stanna därvid. Men så är inte människan funtad. Tyvärr. I alla religioner förekommer den extrema fanatismen. När religionen övergår till att bli DEN ENDA SANNINGEN och SÅ HÄR ÄR DET blir den farlig.
Fanatismen är ett djävulens påfund skulle man kunna säga. Och kanske är det så. Jag är inte troende inom någon särskild religion. Men jag respekterar de som tror. Om de också respekterar mig.
Fanatism förkommer även inom alla våra ismer och det är lika illa där, när det dyker upp och visar sitt fula tryne...
Jag tror, om man nu skall tala i de termerna då jag i religionens namn inte tror att om det finns en GUD så är det just det som är vårt uppdrag här på jorden. Vår läxa som han/hon har gett oss.
Se till att vara sams, för jag har skapat sanningen med många dörrar för att hälsa alla välkomna att knacka på.
Det är rt uppdrag. Ni skall vara sams. Ni skall kunna samarbeta, Ni skall inte se ner på varandra. Ni skall helt enkelt vara schyssta mot varandra: Ni skall ha tålamod med varandra och ni skall hava tolerans mot varandras olikheter. Got it?
Det är en jäkligt svår läxa vi har fått. Och det är frågan om vi kommer att lyckas med att uppfylla den. Men man kan ju personligen i alla fall försöka. Försöka vara mer tolerant mot olikheter och varandras misslyckande.
Ge den där uteliggaren ett par kronor, ett vänligt hej. Kanske en halv grillad kyckling.
I stället för att skälla ut arbetskollegan som begått ett misstag, hur stort det än är säga att det är OK. Sånt händer.
skriven
Amen!