Jag var på jakt efter en sådan där "gubbakeps" i dag. Skulle vilja ha en. Men det var svårt att hitta någon. Gick runt i en massa butiker tills jag blev alldeles matt. Det som slog mig var att det inte fanns några färger på Herr eller för den delen pojkavdelningarna. Där gick färgerna i : Brunt, Svart, Grått, Mörkblått, MörkMörkgrönt, Oliv.
Stackars killar får de inte ha färgglada färger på sig. Är det inte manligt? Är det mesigt? Bögit? Blir en man som bär färglada kläder en bög genom det?
En butik hade en hörna med färglada tenniströjor. Ni må tro att det lös om den hörnan. Stack ut.
3Läs mer >> När jag var liten så läste mamma dikter för mig. precis som hon läste skönlitteratur som Fogelström, Tolkien, Moberg mfl. Jag är ingen storätare av just dikter men den här gillar jag. En gång för drygt 3 år sedan var jag på personalfest på ngn turbåt. Man åkte båt och käka mat. Eftersom det var fler som också gjorde det från andra arbeten så blev stämmningen hög hos vissa bord på båten. Gällivarehäng och fulla som drägg. (Vi var väldigt städade) Vid ankomsten hem så stod där en man vid utgången: En rätt storvuxen man. Både till längd och vikt. Han tittade på mig och lade huvudet på sne och sa: - Du var den sötaste lilla kvinna jag någonsin har sätt. Så liten... av någon anledning kom jag direkt till att associera till Frödings dikt här nedan:
Det lider allt emot kvälls nu, och det är allt mörk svart natt snart, jag skulle allt dra till fjälls nu, men här i daln är det allt bra rart.
På fjällets vidd där all storm snor är det så ödsligt och tomt och kallt, det är så trevsamt där folk bor, och i en dal är så skönt grönt allt.
Och tänk den fagra prinsessan, som gick förbi här i jåns och hade lengult om hjässan, hon vore allt mat för måns.
Det andra småbyket viker och pekar finger från långt tryggt håll, det flyr ur vägen och skriker: tvi vale för stort styggt troll!
Men hon var vänögd och mildögd och såg milt på mig, gamle klumpkloss. fast jag är ondögd och vildögd och allt vänt flyktar bort från oss.
Jag ville klapp’na och kyss’na, fast jag har allt en för ful trut, jag ville vagg’na och vyss’na och säga: tu lu, lilla sötsnut!
Och i en säck vill jag stopp’na och ta’na med hem till julmat, och se’n så äter jag opp’na, fint lagad på guldfat.
Men hum, hum, jag är allt bra dum, vem skulle sen titta milt och gott, en tocken dumjöns jag är, hum, hum, ett tocke dumt huvud jag fått.
Det kristenbarnet får vara, för vi troll, vi är troll, vi, och äta opp’na, den rara, kan en väl knappt låta bli.
Men nog så vill en väl gråta, när en är ensam och ond och dum, fast litet lär det väl båta, jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum.
0Läs mer >>I dag har jag *kokat mannagrynsgröt till 20 hungriga barn och vuxna innan det ens ljusnade därute *åkt till Lund innan kl ens slagit 9 *suttit och sett 30 olika scener ur pjäser som Hamlet, Möhippan, Frieriet som jury i en låtsasaudition *försökt lösa problemet vinterskor utan att ens veta hur jag skall lösa det *Sprungit på min tonårsidol och fått två kramar av denne. (Tur att man inte drabbades av tunghäfta) *passat min brorson läst en massa böcker "Jag vill ligga på din mage, jag har längtat efter det jättelänge " sade brorsonen. Min mage ställde gärna upp på det.
Jag funderar på det här med kläder. Jo, det gör jag faktiskt. Fast jag är så totalt ointresserad av det. Kjol eller klänning är inte min grej. Visst på andra. Men på mig. Jag känner mig obekväm och utklädd. Jag trivs bäst i linne, shorts, jeans, tröja, skjorta eller faktiskt kostym.
Jag trivs bäst i kort hår. Det har jag alltid gjort. Långt hår har jag haft. Men det är inte heller riktigt min grej. Speciellt inte ur en håraspekt. Jag har tunt, ljust skandinaviskt hår som inte riktigt passar sig för att vara långt.
Folk har sagt till mig: Klä dig kvinnligare. Folk har sagt till mig: Du borde ha långt hår
Jag har gjort som folk sagt. jag har haft perioder då jag har haft långt hår, jag har haft klänning på mig.
Men jag trivs inte så bra i det.
I går tänkte jag som så. Äh! Jag får väl acceptera mig som jag är. Jag är en sk pojkflicka och allt annat vore att ljuga. Och ljuger man så hamnar man i fängelse och börjar knarka. Och knarkar man så dör man. Och dö vill ajg ju inte än.
Så, du får helt enkelt också acceptera att jag kanske kommer till din fest i en kostym.
Jag ser, jag ser, jag ser mig om i världen. Jag vet inte var jag alltid hör hemma. Om steget jag står beredd att ta.Om det är det rätta steget.Om steget jag skall ta är ett inbillat steg. Om det är det felaktiga vägen. Om jag bara tror att det är den rätta vägen. Jag vet inte...det är det som är det kluriga.
0Läs mer >>Bach är Bach. och när Bach är Bach är hans om musikalisk bomull för själen. Man bäddas in i en värld av toner. En borg av musikalitet. Varenda cell i min kropp vibrerar. Synd att man inte kan sjunga.
Bach är som ett renande vattenfall!
object width="560" height="340">
