Repetitionsstart av Tribadernas natt



Jorrå. Så nu är man i gång igen. Klämmer in lite teaterrepetitioner mellan heltidsstudierna och heltidsjobbet. Åh, oroar er icke, än så länge är det bara en kväll i veckan som det är fysisk repetition. Det vill säga, jag åker in till Lilla Teatern i Lund (Man får ju passa på, man vet aldrig hur länge vi har kvar just den scenen. Men oroar er icke, Lilla Teatern kommer att leva och överleva)

Men i huvudet pågår det en slags psykisk/mental repetition. Vem är hon? Marie David. Och hur kommer hon att formas och bli levande? Såhär i början kör man oftast i gamla invanda spår. Det som händer i början av ett repetitionsarbete är sällan det man sedan ser när föreställningen är färdig.

Men en sak är klar. Strindberg hade inte mycket till övvers för Marie. Inte undra på det. Så svartsjuk som han var. Han trodde at Marie och hans hustru Siri hade ett förhålladne bakom hans rygg
En av replikerna i början av pjäsen lyder. " Jag hatar alla som slickar på min fru. Är det förstått?" Den senare meningen är givetvis riktat till Marie.

Hur det var i verkligheten det får var och en bestämma. Det finns inga bevis på att det förehöll sig så, men inte heller några egentliga bevis på att det inte skulle vara så. Men för Strindberg var det sant. Så sant att han försökte dels köra Marie på porten i Grez där Siri och Marie umgicks tillsammans med Sophie Holten. Dels försökte han anmäla Marie för ...vad det nu heter...otillbörligt könsumgänge (?) alltså polisanmäla Marie. Samkönat könsumgäne var på den tiden i allra högsta grad straffbart.

Nu har jag lånat en hel del böcker dock som jag skall bläddrqa lite smått i. Kvinnans historia, feministiska rörelsen under 1800-talet, queer, det andra könet, om lesbiska kvinnors historia. Bara för att bilda mig en upppfattning om i vilket samhällsklimat och vilka miljöer dessa kvinnor levde och agerade i runt 1880-90 talet i Sverige.


Fasen att man har uppsats och tenta att också bry sig om. Det här är ju mkt kuligare.

En annan gång, sista gången de träffades så knuffade Strindberg Marie nerför en veranda i vredesmod. De hade dock inte hunnit yttra ett enda ord till varandra. Marie polisanmälde Strindberg för misshandel. Och Strinberg dömdes till ca 135 kronor i böter. Marie hade väl krävt en tusenlapp tror jag.

Kommentarer:

1 Thomas:

skriven

Intressant. Ser fram emot att läsa mer om detta.



Kommentera här: