1 Läs mer >>
Det gäller att lösa ett problem när ett sådant uppstår.

Lösa problem

1 Läs mer >>
Jag måste härmed erkänna att jag är helt handfallen av förtjusning och sprittande glad åt den brittiska TV-serien
"De var en gång"  De välkända sagorna omgjorda och placerade mestadels i en engelsk nutida överklass miljö.
I dag var det Askungen som gjordes om.
Askungen - en tjej som städar på en universitet
Den elaka styvmodern - Rektor på universitetet
2 systrar- Rektorns båda döttrar inkompetenta dumbrudar
Prinsen- Proffessor

Jag vill härmed rekommendera denna ljuvliga TV-serie.
Och som vanligt, när Engelskmännen gör TV-serier blir det oftast skitbra
Som i det här fallet.

Det var en gång

0 Läs mer >>


Jonas Karlsson är skön att se på. Och en eminent skådespelare är han också. Faktum är att han liknar lite Herr M. Eller om det är Herr M som liknar Jonas. Till utseendet vill säga.

Nåja...
Strinbergsserien som visades nyligen på Tv var väl inte sådär jättebra kan man väl säga. Inte helt lyckad. Inte helt genomarbetad. Dataanimiationerna kändes som ett misslyckade. Problemet var att det såg ut som en blandning mellan en oljemålning och en misslyckad skolexempel på en dålig dataanimiation. Varför inte i stället, om man nu vill visa gamla vyer ver 1800-talets Stockholm i stället visa skisser, gravyer, eller målningar, gamla eller nya i stället för att visa ett tafligt arbete som inget går på?

Inget ont om skådespelarna heller i TV-serien som gjorde vad de kunde, men manuset häll inte riktigt. Det var stolpigt och kändes inte genomarbetat. Mycket som hängde i luften. Vissa scener kändes så abrupt avslutade så man undrade om de tappat bort en manussida eller två. Inte heller regin kändes fullblodigt. I bland kändes det som om skådespelarna inte alls visste vad de skulle stå, gå eller göra. Och av egen erfarenhet är det förfärlig känsla att känna så på en scen. Fastlåst liksom. (Hm, ursäkta mitt språk i dag, det är inget bra)

Tänk om Ingmar Bergman hade skrivit manuset!
Häftigt värre.

Strindberg