Ang bilden i föregående inlägg
Bilden i förra inlägget är underbar. De ser ut som om de dansar. Och som om de skrattar tillsammans.
När jag stod i duschen nyligen tänkte jag på bilden. Sälen ser ut som om den verkligen litar på pojken. Oss människor. Det fick mig att tänka ytterliggare ett steg.
Vad i helvete håller vi på med?
Vi skriker på hämd, den allra blodigaste sådan när någon människa begår en orätt mot en annan människa. Men när vi lemlästar, våldtar, rånar och fullkomligen bankar skiten ur planeten Tellus är det inte många som skriker. Det fortgår. Hela tiden. Och dessa djur och växter som inte kan resa sig mot oss och be oss gå till våra rum och komma ut igen när vi är snälla och tänker be om ursäkt för vårt uppförande...Det gör mig sorgsen.
Bilden på Sälen och pojken är hur fin som helst. Men att svika ett förtroende är hemskt.
Jag är inte den bästa heller. Jag är tex inte vegetarian. Jag dricker Coca-Cola. Men jag försöker dra mitt strå till stacken så gott jag kan.
Flyger jag flygplan vill jag helst om det går betala Miljöskatt
Jag återvinner all plast jag gör av med här hemma i form av schampoflaskor osv
Jag äger ingen bil
Pantar burkar.
Försöker duscha snabbt och effektivt
Men...räcker det?
Jag vill inte svika ett förtroende jag får.
Jag känner mig som en skurk när jag tittar på bilden med pojken och sälen....
skriven
Om alla gör lite borde man kunna rädda en hel del! De värsta är de stora jättarna som inte gör ett skit!!