Kulturnörden- en teaterfjants bekännelser

  ( Bilden är från Malmö dramatiska Teaters uppsättning. På bilden syns Sara Sommerfeldt som Julia och Håkan Paaske som hennes fader)

På pedagogiskt drama som jag just nu läser har vi som eximination denna terminen fått i uppgift att göra en dockteater. Pjäsen skall ha ett dilemma. Sedan är det fritt fram så att säga. Tjugo minuter ungefär får detta.
Vi har valt Romeo och Julia i min grupp. Och den skall spelas med enbart skor...

Jag har tagit på mig uppgiften att förkorta pjäsen. Men att förkorta en pjäs på 2 timmar till att enbart bestå av 20 minuter det är att begå lustmord. Jag hoppas att Shakespeare förlåter mig. Men jag har försökt bibehålla så mkt jag kan utan att det blir för långt eller att det blir för rumphugget, vilket det blir i vilket fall som helst.

Däremot är det lite irriterande att mina gruppmedlemmar anser att vi klarar av att göra en föreställning som är värd att visas upp genom att enbart träffas 2 gånger.
Jag försökte få i att vi alla fall skall träffas 3 gånger, men det gick sisådär.

Handledaren sa till oss, eller i alla fall de två andra, jag kunde inte närvara den gången...

- Att fundera noggrant ut de olika karaktärerna
- hur de rör sig
-hur de talar

Det var tur att jag inte var där, då hade jag klättrat på väggarna.

Tålamod....

Och så tyckte handledaren att eftersom vi nu hade moderna skor men "gammalmodigt" språk att vi skulle rapa en del av texten.

-Varför det undrar jag...

Jag påstår att det inte behövs. jag har sett Julia i Jeans och gympadojor och det fungerade alldeles utmärkt. Och det utan att hon rapa. ( Eller hur nu den musikstilen stavas)


Tålamod var det ja.....................