Pölsepaddling i Tjönarpssjön

I går var det tänkt att jag tillsammans med vännerna A och O deras vän J samt M och S-Å skulle ta mig en liten paddeltur uppe i Tjönarp som ligger i Höörtrakten. Tjönarpssjön är en liten söt ö och inte speciellt ansträngande att paddla runt. Pölsepaddlarna är en grupp individer osm tycker om att ta det lugnt när de paddlar. Och ta det lungt när vi äter kring lägerplatsen/fikastället. Fikat prioriteras lika högt som själva paddlingen.
S-Å och M är fenomenala på att laga mat utomhus över lägereldar eller i Triangakök. De har till coh med lagat sockerkaka utomhus. Och ungsbakade äpplen.

Nåja, min egen kajak fick jag inte upp till Höör denna gången utan jag skulle få låna A:s kajak och A skulle gå i stället. Men hur det nu var så när kajaken skulle i så visade det sig att bryggan var för smal och kajaken för lång och jag hade ingen aning om vart jag satte mina fötter eller vart vattnet började och bryggan slutade.


Det vill säga att..ja, jag föll i med ett ljudligt plask. Jag vet inte om ni har tänkt på det, men om man faller i med en flytväst duktigt påsatt på kroppen som sig bör så är flytvästens strävan: Min bärare får ICKE ha ansiktet i vattnet utan skall liga och flyta på rygg. Bäraren vill INTE flyta omking på rygg i 17 gradigt vatten utan komma fram till bryggan som visade sig vara för smal för att kunna byta om till torra kläder. Dessa två viljor är inte helt enkelt att sammanföra. Att vända sig i rätt simläge är ett väldigt meck.

Så, det blev som så att jag fick byta om, sen hade jag inte så mkt lust att paddla, och det innan jag ens hamnat i Kajaken och kajaken inte ens i vattnet. Så A fick paddla i stället. Och jag promenderade med S-Å och hans tvååriga (?) dotter i stället.

  
Det var så här kajaken såg ut som jag skulle låna


Men att jag inte fick ens ta ett paddeltag gjorde inte så mycket, det var en väldigt vacker promenad med mkt fågelkvitter och barnsång. ( Jag blev tvingad av S-Å och M tvååriga dotter att sjunga Imse Vimse minst sjuhundra gånger) Då och då avbröts illusionen att vara riktigt ute på landet av mullrandet från järnvägen och alla tåg som passerade där stup i kvarten
     

Nåja vid fikastället tände vi en brasa, jag var lite frusen efter det ofrivillga doppet och det skulel lagas Kolbulle,grillas korv, och sen är den svenska sommaren sällan så varm som man önskar.
 
Kolbulle är tydligen någon slags skogsarbetarrätt. Det skall vara fläsk och mjöl och vatten. Så att man står sig och klarar av den svåra och tunga paddling...eh jag menar nerhuggandet av träd.



Svårt sargade fötter



Nejdå, det avr bara dessa skor som efter simmningen färgade av sig rejält på allt. Till och med ägget jag höll i handen blev faluröd.
   Det fanns de som tog sig frivillga dopp också. Faktiskt.
 Det är något speciellt med kapell som gör människor så söta.



Men på det hela taget med en del fadäser så var det en mkt mkt trevlig dag. Det gör jag gärna om snart igen. det är alltid lika trevligt och kul att träffa A och O och hela pölsepaddlargänget. Och nu är jag väl också offi

Kommentarer:

1 Thomas:

skriven

Det låter som en trevlig dag. Fina foton på dig också.

Har själv gjort misstaget du beskriver, been there, done that... :)



2 Konstanze:

skriven

THomas:tack för fint beröm. Ja bryggor och kajaker har något otalt med mig det här är andra gången jag vurpar i utan att ens sitta i kajaken från en brygga, jag minns en tredje gång också. I mars månad vid Kävlingån. En hal brygga, Och plums ner i vattnet

Kommentera här: