Vila i frid och hälsa Moliere och Shakespeare
Kransar till begravningar skall man inte vara tvungen att köpa till någon som inte ens fyllt 40. Kransar köper man till gamla gummor och gubbar på 100...
I dag var det begravning av Mis. Vännen som krockade med ett tåg för två veckor sedan.
I går anordnade MAF en minnesfika för Mis. På scen 1 hade de ljussatt scenen mycket vackert. Ett litet vitt bord. Vit skärm. Ett ljus, en ros, ett citat av Shakespeare, Och en minnesbok som man kunde skriva i. Klassisk lågmäld musik. Människor satt tyst i läktaren.Ute i foaljén bjöds det på en fika...Vänner till Miskom och gick, samtalade. Med varandra. Grät och skrattade. Vi kände inte varandra. Men vi kände Mis. Allihop. Var och en på sitt sätt.
Tyckte att det var en oerhört vacker gest av MAF att anordna detta.
Det kändes konstigt att gå därifrån....
Men alla sådana här tillställningar är konstiga. Sorgliga som lyckliga. Det finns regler och normer man skall följa. Man inträder i en roll. Och det gäller att ha koll på vad man skall göra. Hur man skall göra det och När. "
Annars blir det lätt att man svär i kyrkan"
Men jag saknar Mis. Det gör jag. Även om jag inte träffat henne irl på ett par år. Det blir lätt så när folk flyttar....