40-årskris eller bara allmänt i en Varför de ålder?



Jag är inne i en period i livet där jag ifrågasätter en hel del saker. Nu när jag tänker efter så skulle det kunna vara en början till 40-årskris. Jag är ju stax där. Huvaligen!!! Men eftersom jag sällan gått den vägen de flesta av oss vandrar så är det inte "Vad är det jag har gjort med mitt liv" kris jag genomgår. Inte än. Jag har mycket i mitt liv som jag inte har om man skall uttrycka saken milt. Jag har inte det som de flesta av er andra har det. Inte som majoriteten i alla fall. Det vill säga familj, barn, hus, volvo, man...Inget har jag av det. Ingen egen familj, Så där skulle jag ju kunna krisa om jag vill. Ordentligt dessutom....Men jag hoppas jag slipper. jag hoppas än i dag på att få möta kärleken, i vilken skepnad den nu uppenbarar sig i. För jag tror, jag vet inte än, men jag tror att det skulle kanske kunna vara så att jag är öppen för förslag från båda lägren. Jag utesluter det inte i alla fall.

I stället är jag jättejobbig och ifrågasättande när det gäller könsroller, vad som betecknar kvinnor och vad som betecknar män. Och varför Homosexualitet är så smutisgt och fult och mot naturen enligt vissa kretsar. Och om medias syn på kvinnor och män. Och varför män inte får vara på det sättet och varför  kvinnor skall vara på det sättet...

Häromkvällen satt jag på fejjan, i bakgrunden var TV:n på. En reklamfilm. Om en film. En riktig tjejfilm med mycket action "Megagalen - en riktig tjejfilm med galen action"  Det fick min hjärna att gå igång som en hamster i ett hjul.
vad definierar en tjejfilm
vad är en tjejfilm
varför är just de sakerna en tjejfilm

vad är då en mansfilm?
Finns mansfilmer?

Ja så där höll jag på. Och så håller jag på. Dagarna i ända. Folk måste bli trötta på mig. Tycka att jag är jobbig
Men jag tycker att det är oerhört intressant. Att ifrågasätta dessa stereotypa sätt att se på saker och ting.

Och det är vad jag har förstått det som något som gör folk uppbragda. Speciellt smågrabbar som väljer rosa jackor....

Kommentarer:

1 Thomas:

skriven

Tänkvärt. Hurra för de som spränger gränser. De som vågar, vill och inte bryr sig om vad konventionerna säger. Håller med i att det finns alldeles för mycket "etikettering" i samhället, och när man sticker ut gör man människor obekväma, ty dessa etiketter är små lådor av trygghet för somliga som inte kan hantera den riktiga världens myriad av olikhet och härlig indvidualism. Långt ifrån fördomsfri själv inser jag i alla fall det, och ser det som en litet steg på vägen. Oops, jag känner att ett eget blogginlägg nog är under uppsegling här....

Kommentera här: