jamen alla flickor tycker om att trä halsband.
Jag har alltid varit av den åsikten att man skall få vara den man är, vare sig man är flicka eller pojke. Vem man är är huvudsaken. Könet en bisak så att säga. Jag har i och för sig aldrig varit speciellt flickig av mig. Utan varit den jag är. Även om jag fått skit för det. Att inte köpa, eller ge efter för de regler och normer som ändå omger oss kvinnor och män är lite som att sticka in huvudet i ett getingbo. Alltid förargar det någon. Därför blir jag glad över när jag hör/läser historier som denna:
http://www.ketchupmamman.se/2010/09/1-0-till-samuel/
Däremot. I går var jag och en vän på väg till IKEA för att...tja vad gör man på IKEA om man inte ska handla något? Man glor, suckar och glor lite till. Sen suckar man lite över att man har en så ful lägenhet och intehar råd att göra den så där IKEA mysig på 25 kvm.
Vid matborden tvärs över parkeringsplatsen och över rondellen satte vi oss ner vid en sunkig matresturang och fick...världens finaste oc mest glada service jag någonsin fått vid en resturang.
Men det var inte det vi skulle tala om här. Brevid oss slår det sig ner en familj. En mamma, en pappa, en vuxen dotter i yngre 20 årsåldern och en kille i dito ålder. Om denne var son eller pojkvän det vet jag inte. Men tjejen började i alla fall berätta om sin arbetsplats. En förskola.
- Asså jag är så glad att jag får vara med de stora barnen. Asså, vad gör man på en småbarnsavdelning. Man kan ju änte göra nått med dom ju. Det är ju bara typ barnpassning. Byta blöjor å så. Liksom.
- Yeah right tänkte jag och min vän som inte bara arbetar på samma förskola som jag utan också spelar teater med mig.
Sen hörde jag inte mer. Reptilhjärnan gick in på status: MAT!
Men min vän berättade
Tjejen vid bordet ondgjorde sig över en av flickorna i barngruppen som inte var som de andra flickorna. Utan lekte med pojkarna. Stökade runt. Busade. Byggde torn. Var mer högljudd.
Tjejen hade till slut frågat flickan som sprang runt, om hon inte ville sätta sig ner med de andra flickorna vid bordet och trä pärlor. Det är väl roligt hade hon påpekat. Så kan du göra ett fint halsband.
Den lilla flickan hade rynkat på näsan och skakat på huvudet. Varvid Tjejen vid bordet brevid oss hade, frågat Varför hon inte ville det, och varför hon inte tyckte det var roligt hon var ju trots allt flicka.
Flickan hade svarat att hon inte tyckte det var roligt och att det var något som flickor skulle göra bara för att de var flickor. Sen hade hon, berättade tjejen vid bordet brevid oss uppbragd, flickan gått i väg.
Jösses Amalia tänkte jag när min vän berättade detta för mig, samtidigt som vi såg förskräckta på varandra. Och det är sådana som arbetar dagligen med barn. Vad den lilla flickan anbelangar, och vad också Samuel anbelangar i länken ovan. 1-0 till er båda. Ni är bäst! Stå på er, och var de ni är.
(PS: Givetvis skall flickor som trär halsband få trä halsband om de vill. Pojkar som vill bygga få göra det. Så länge det är självvalt. Men vill de inte det så ska de få strunta i det. UTAN att behöva försvara sig DS
Att ta det för givet att flickor tycker om....pojkar tycker om...det är bara så mossigt. Det läskiga var att den unga damen oreflekterat och utan motstånd fick säga det hon sa. Det skrämmer mig en smula. Men vi har nog lång väg att gå.
skriven
Den unga tjejen vid bordet brevid oss hade på flickans svar : Det är något som flickor måste göra svarat:
jamen du är ju en flicka.