Sol, våraningar i luften. Frukost. Sova ut. Och så lite Vassiliss Bolonassoss. Avslutas med något av Bachs körverk.
Kan en söndag startas bättre?
Sol, våraningar i luften. Frukost. Sova ut. Och så lite Vassiliss Bolonassoss. Avslutas med något av Bachs körverk.
Kan en söndag startas bättre?
I bland blir man sådär glad. Lycklig på något sätt. Livet har blivit lite mer spännande. Intressant. Denna vecka har jag mött två personer. Inte säkert att jag möter dem igen. Men två glada entusiaster, var och en på sitt håll.
Jag gick in i en affär, pennaffär. Eller rättare sagt RESEROVAR pennaffär. Jag gillar de pennorna, Jag skrev med sådana i skolan. (Jag är ju waldorfunge) Dessutom är de mer miljövänliga än vanliga pennor, Nåja i denna affär stod en man. Affärerns ägare. Jag höll inte på att komma därifrån. Han berättade och berättade om sina pennor. Om olika pennors egenskaper. Om guldspetsar och om bläckets inverkan på reserovarpennor. Svart bläck tex fräter till slut sönder pennan. Brunt bläck är snyggast tyckte han. Där fanns pennor från 30-40- 50-60-70 talet. Renoverade och putsade. Där fanns nyare reserovarpennor. Prisklasserna varierade från 300 kr upp till flera tusen...
En sann entusiast. Det är roligt med eldsjälar. De har en förmåga att smitta folk med sitt glödande intresse. Tänk om alla lärare var sådana. Vilka lektioner det hade blivit!
I går lyxade jag till det och tog taxi till Lund, Det kostade mig 300:- men jag hade bråttom. Tågen stod absolut blixtstill på grund av datorhaveri eller något. Och bussen orkade jag inte sitta på. Och hade inte heller tid,
taxin kördes av en ung invandrarkille. Knappt torr bakom öronen än. 24 år gammal och redan 3-barns far. Det äldsta barnet var i 6 årsåldern. 10 barn ville han ha. Och berättade entusiastiskt om sina barn och hur han i ungdomligt oförstånd (min tolkning/åsikt) köpt en plattTV för 200.000 till ett av sina barn. (Tokigt som tusan) Men han riktigt lös när han berättade om sin fru som läste till tandläkare och hur han önskade att öppna en egen elektronikaffär. Han ville flytta till Göteborg där möjligheterna var större än Malmö, som han tyckte blivit alltmer stökigt och bråkigt och segregerat.
Det är de där stunderna som gör live värt att leva. Och som gör att jag inte skulle klara mig utan att leva. (Hrm) men de är de där möterna där två helt främmande människor möts. Samtalar. Det uppstår något. En kort kommunikation utan fördomar och friktioner. Man möts helt enkelt. Och det är då man ändå får ett hopp om mänskligheten. Den ahr så stora möjligheter. Bara vi tillåter oss att möta varandra. I stället för att armbåga oss fram, fräsa och spotta, himla med ögonen och kasta kring oss förhastade ord och elaka sarkasmer. och slänga bomber i huvudet på varandra
Möten
Tre recensioner hittills i Mars.
Här är länkarna till dem. Hoppas att du gillar dom.
Maria Stuart
http://www.nummer.se/Templates/Review____7748.aspx
Operation Cykelhjälm
http://www.nummer.se/Templates/Review____7735.aspx
Vanessa
http://www.nummer.se/Templates/Review____7705.aspx
Tre recensioner i mar...
Nu har det börjat brinna i Rosengård igen. För jag vet inte vilken dag i ordningen. Och kastas sten och flaskor.
Jag tror att det är samma personer. De som tänder på och de som kastar.
(Bilden är INTE från rosengård utan från någon annan brand någon annanstans)
Jag undrar bara varför?
Uttråkade?
Inget att göra?
Skyll inte på det. De som kastar är ungdomar. De går i skolan.
Jag hade också tråkigt när jag var llten. Jag gick okså i skolan.
Men okej, jag var inte lika trångbodd som många på Rosengård är. Jag bodde heller inte i förfallna lägenheter som de som bor på Herrgården gör. Men det ursäktar väl inte att sätta fjutt på något och sedan bombadera de som släcker elden men livet som insats med stenar.
Var är föräldrarna?
Läs läxor. Umgås med dina vänner. Spela boll. Cykla. Bygg kojor. Rita. Läs en bok. Promenera. Lek röda vita rosen. Gör nått. Men sluta kasta sten och sluta fjutta på. Det är inte kul längre. Det är barnsligt. Och dumt. Ni väcker irritation. Tyvärr. Och det är inte bra i slutändan. Använd er kreativitet och styrka till något annat mindre destruktivt.
Brandkåren vill er inget ont!
Egentligen inte polisen heller. (Även om det finns de som är onödigt plumpa i sina uttalanden där men de skall inte ha en sten i huvudet för det)
Igen och igen och ige...
Äh vadådå hon sjunger...
En till....
Operavärldens Zlatan
I går var det sol och vackert väder. Kallt. Men ändå. vackert väder. En aning om vår. Ett par timmar senare börjad edet vräka ner snö och gjorde så i 6-7 timmar. WTF tänkte de flesta. var tog våren vägen. Varför snöar det? Vad är meningen med det?
Så här ligger det till gott folk. Att det snöade i går är det ultimata vårtecknet. Jo, jag lovar. I Skåne där jag bor snöar det ca tre gånger per vinter. Dessa tre gånger är utsprida på månaderna November. Januari. Mars.
Och innan det har snöat i mars kan det inte bli vår. Efter snökaoset, snöchocken (som tidningarna väljer att kalla dessa sällsamma vita flingor som dalar ner från himlen) Alltså...
Snön i går var ett vårtecken.
Nu har det snöat i Mars. Så nu kan våren komma.
Snöchock= Vårtecken
Isabella Lövengrip, den 18 -åriga studenten som genom sitt bloggande blivit känd i hela Sveriges land och dessutom stormrik på det har tagit bladet från munnen och denna gång skrivit en debattartikel om Feminism och den internationella kvinnodagen.
Du kan läsa hennes debattinlägg här:
http://www.expressen.se/debatt/1.1491313/kvinnlig-avundsjuka-ar-min-varsta-fiende#comments
Jag skall inte kommentera den något utförligt då jag faktiskt inte är så påläst om feminismen osv, Men jag kan tycka att Isabella är lite väl snabb att dra allt kvinnfolk över en kam....
Och så vill jag...om än kanske naivt...även kommentera en bit av hennes inlägg:
"I går var det den Internationella kvinnodagen. En dag som jag egentligen inte anser vara nödvändig, i alla fall inte när det handlar om jämställdhet. Däremot kan dagen fungera som en uppmaning till oss kvinnor. Vi måste lära oss att samarbeta - under utbildningen och under karriärjakten på arbetsmarknaden. Precis som männen gör.
Men eftersom feminismen tydligt visar att kvinnan är underordnad försöker kvinnor att ställa sig in hos männen i stället för andra kvinnor. Utan att vara medvetna om det så medverkar vi kvinnor till att underordna vår ställning i samhället, genom att vi inte hjälper varandra till framgång. Det här är ett arv från det patriarkala samhället vi tidigare levt i och så länge vi inte är medvetna om det hela så kommer det att fortsätta och kvinnor kommer vara den grupp som tjänar sämst på arbetsmarknaden."
Det oroar mig en smula när hon skriver att hon inte tycker att dagen behövs. Vi har kommit visserligen rätt så långt här i Sverige. Vi har både rösträtt och anses vara fullt kapabla att ta oss fram för egen maskin, Men det Isabella glömmer är det lilla ordet framför Kvinnodagen...just det INTERNATIONELLA kvinnodagen...det finns massor, miljontals kvinnor och flickebarn som inte har några rättigheter alls...
Det finns kvinnor i världen som inte får köra bil pga sitt kön
Det finns kvinnor i världen som inte får gå i skolan pga sitt kön
Det finns kvinnor i världen som blir uppeldade pga sott kön
Det finns kvinnor i världen som inte får klä sig hur de vill pga sitt kön
Det finns kvinnor i världen som inte får röra sig ensamma utan manligt sällskap pga sitt kön
Ska jag fortsätta?
Isabella är ung fortfarande och i en ålder där det för de flesta fortfarande rör sig om det egna jaget. Jag tror nog att även Isabella inser att det är viktigt med både feminism och internationella kvinnodagar. Så länge våra medsystrar hotas till liv och lem och deras livsutrymme bestäms av män så behövs dagen ta mig fan.
.JPG)
Här kan du läsa om den Nationella Kvinnodagens historia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_kvinnodagen
Och här kan du läsa min vän Sandras inlägg om Isabellas debattartikel:
http://sandra-danielsson.blogspot.com/2009/03/jag-kanner-for.html
Isabella och den Inte...
(bilden är tagen av mig i Torups bokskog i September 2008)
Det är snart försent. Men det finns ännu tid.
Du kan rädda tusentals livs enda hem
Och det genom att bara hoppa över en öl eller två i helgen.
Du kan vara utan den där ölen i helgen eller hur
Men sniglarna, kaninerna, mössen, älgarna, grodorna och alla andra småkryp kan inte vara utan sin skog.
Köp en tall, eller två.
Klicka så fort du ser en dator.
www.ettklickforskogen.se
Snälla du. Hjälp till att rädda en av de sista gammelskogarna vi har kvar i Sverige. Annars kommer den bli ett kalhygge av pengahungriga skogsägare. ( Detta gäller inte ovan nämnda bokskog eftersom den står kvar, utan i stället Verle gammelskog en sån där riktig skog ni vet...eller hört talas om i sagorna)
Skippa Ölen i Helgen,...
En liten flicka på nio år blir våldtagen av sin styvfar.
En liten flicka på nio år blir gravid med tvillingar.
En liten flickas på nio år bedöms inte klara av gravidiviteten utan fara för sitt eget liv.
En liten flicka på nio år genomgår en abort då både gravidiviten och den kommande förlossningen innebär direkt fara för den lilla flickans liv.
En liten flicka på nio år blir bannlyst av den katolska kyrkan
Varför?
Enligt den katolska kyrkan så får en abort genomföras OM gravidiviten innbär fara för den havandes liv.
Enligt den katolska kyrkan får en abort genomföras OM kvinnan blivit våldtagen.
Den nioåriga lilla flickan uppfyllde båda punkterna. Hennes späda lilla kropp anses inte klara av gravidiviten och förlossningen dessutom har hon blivit våldtagen av sin STYVFAR
Förlåt mig att jag nu kommer att svära:
MEN FÖR I HELVETE VAR ÄR PROBLEMET? Varför i helvete fördöms/bannlyses flickan, mamman och läkaren av den katolska kyrkan?
Är det någon som överhuvudtaget som skall fördömas så är det väl ändå styvfadern som våldtog och biskopen som fördömde!
Tycker i alla fall ja
Utkast: En liten ...
Nåja, jag får skylla på att jag har haft en helg som varit full av aktivitet. Mentalt och Fysiskt. I fredags var det dessutom äntligen dags för sista dagen på jobbet. Helvetesstället som varit som en psykiskt centrifugterror. 30 personer har börjat och slutat på det stället de senaste 6 åren. Ändå försökte chefen med undertexter få mig skyldig till turbulensen och låsningarna på stället. Tror knappast det. Däremot har jag varit motsträvig i vissa fall det medger jag. Men det har gällt då det gått emot mina principer hur man behandlar smått folk och hur man tilltalar dem och vad man "tvingar" dem till
Så...nu är jag trött och har en veckas semester innan jag äntligen kommer "hem" till det ställe jag saknat sen jag slutat där.
Så i brist på annat att skriva så får det bli en lista:
ALLMÄNT
Namn: Här på bloggen får det bli mitt nickname: Konstanze
Piercingar: nä, men jag har en helvetes massa ärr
Tatueringar: Räknas ärr?
Längd: 150 + - en centimeter beroende på var jag mäter mig
Skostorlek: 35 (V) 33(H)
Hårfärg: Blond-blond på sommaren. Rågblond på vintern
Är du kär i någon? Nej, tyvärr inte. har mkt svårt att bli kär tyvärr-
Önskar du att du bodde någon annanstans? En lite större lägenhet vore inte så dumt
Vilket shampoo använder du? olika, beroende på vilket somjag köper
Vad är du rädd för? Sjukdomar, atombomber, cancer, krig...mardrömmar...eh sa jag atombomber?
Gillar du att tvätta?: Nä det gör jag då rakt av inte
Gillar du Berg-och-Dalbana? ja, om den inte går upp och ner och inte mer än en gång, sen blir jag åksjuk
SENASTE
Film du hyrde: Flamman och Citronen samt Patrik 1,5
Film du köpte: Million Dollar baby...men den hade jag redan hemma tydligen så nu har jag två. Så vill nån ha det ena exemplaret...låt mig veta
Låten du lyssnade på: Tuva Semmingsen - Händel (G. Cesare): Svegliatevi nel core
Låten du hade på hjärnan: "En nyckelpiga jag har i handen...."
Låten du laddade ner: Ingen
Personen du ringde: MG för att han skulle få låna en film av mig.
TV program du tittade på: 128 dagar
Personen du tänkte på: Pappa som fyller år i morgon
FAVORIT
Mat: Tortilla med köttfärs, ost, guacamole. lök, tomat
Låt: Det mesta av Bach, Händel, Verdi,Mozart osv osv osv
Sak att göra: Torka håret
Sport: Kontaktimprovisation,
Dryck: Coca-Cola, Mjölk, Apelsinjuice
Klädplagget: Jeans, linne, tröja
Film: Pianisten (R.Polanski)
Bil: trampbilen
ANTAL
Gånger du varit kär: 1 gång har jag varit riktigt riktigt dunder-superkär
Gånger ditt hjärta brustit: 1 gång av ovanstående som min enda och första kärlek var riktad till
Hjärtan brustit på grund av dej: Inget alls tror jag. Folk verkar inte bli kära i mig heller för den delen
Gånger ditt namn varit med i tidningen: 15-25 gånger skulle jag tro på ett ungefär
Ärr du har på kroppen: 8-10 stycken
SENASTE
Bok du läste: Manus till Änglasyn av Dejan Dukowskij, Scenprator av Sandro Key Åberg
Personen du fick mail av: Teatersajten Nummer.se
Personen du fick brev av: Det var en helvetes massa olika företag som vill att jag skall betala dem en massa pengar, samma sak i slutet av varenda månad. Jag blir liksom aldrig av med dom.
Personen du fick sms av: CA som skrev att hon var sen till tåget
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Mammas födelsedag
ÖVRIGT
Vad har du gjort idag: haft teaterövningar, fysiska sådana
Var det kul: ja, mycket, men nu är jag trött i varenda vrå i kroppen
Hur tidigt stiger du upp: Idag ringde kl 8 eftersom jag skulle till Teatern, men jag snozzade i en timme, sen fick jag bråttom....
Gillar du att slåss: Nä, men jag gjorde det i dag, för livet, i ett öppet rytande hav, och det var jättekul
Vad ska du göra ikväll: ingenting alls. Kolla på TV. Såsa. läsa kvällsblaskan och sova
Är du seriös: Det finns ingen mer seriös person än jag. Jag är mer seriösän Göran Persson och Fredrik Reinfeldt tillsammans
Vad är du allergisk mot: Ingenting skulle jag tro. Atombomber kanske. Ja det är jag nog väldigt allergisk emot
Var har du ont: Nu, magmusklerna, ryggmusklerna, lårmusklerna,
Använder du hårspray: Nej, jag glömmer att köpa. Kör vax i stället. (Har kort hår)
Kan du stå på händer: Nej, men jag är en jävel på att stå på fötterna och sjudundrandes duktig på att stå på vänster fot speciellt
Favorit serie: Get Fuzzy, Elvis
ÖVRIGT MER
Salt eller socker: Socker (Jag är nog lite sockerberoende trots allt)
Gillar du ketchup: Ja men inte på pannkakor dock eller fisk
Är du glad nu: Nja, jag är nog mer neutral
Var du glad igår: jag var hemskans trött i går, men jag vill minnas att jag skrattade i alla fall
Vad dansar du till: jag och dansa är som vatten och en gås...det går liksom inte
Stockholm är: en stad norr om Malmö som jag bott i
Göteborg är: en stad där min gammelmoster bodde
Kan du sjunga: Nä, men gör det gärna trots att jag riskerar att bli arresterad för förargelseväckande beteende.
Mer värt än guld: Miljö, kärlek, förståelse, Ömsinhet, humanitet, medmänsklighet, Bach, Teater
Spaghetti eller makaroner: Spagetthi fast det tar längre tid att koka
Ett land jag helst vill besöka: Grekland (igen) Italien (igen) Egypten, Australien, Thailand, Karibien, Vietnamn...
Sparar till: mig själv
Väntar på: Att våren skall göra entré
Pålägg som gäller: Messmör
Dagens dryck: I dag? Energidryck, Coca-Cola, Mjölk, The, vatten
Och nu en lista, en r...
(Bilden har knappast något med texten att göra. men är tagen av mig i Riga i somras på teaterfestivalens sista dag. Just denna föreställning var kanske lite fysisk ändå)
Just nu sitter jag i soffan. Jag har ont i varenda muskel i kroppen. Jag är trött så att ögonen går i kors. Jag skall snart ge mig av ut i köket för att fixa lite käk. Men mest av allt skulle jag önska att någon fixade det åt mig. Och gav mig massage. Med en god doftande olja. Jag har arbetat fysiskt med kroppen hela helgen. Burit en kvinna på min rygg. (Betänk att jag är ca 150 cm lång och väger ungefär 41-42 kg) Rep-uppstartet för Änglasyn har alltså gått av stapeln. Och eftersom Teater_apa är en grupp på Lilla Teatern som ägnar sig mycket åt fysiska uttryck inom teatern så har det också blivit en helg i detta uttryck.
Lördagen började med grunderna inom den sk Kontaktimprovisationen. Det börjar enkelt. Stå rakt upp och båda fötterna väl förankrade i marken. Bli uppmärksam på impulserna/rycken i kroppen. Fullfölj dem. Upp och på golvet Spiraler ner. Handstående. Snabbt. Långsamt. Efter en stund så övergick övningen till att vi två och två fick göra
avslappningsövning på varandra. Efter det så fick en av oss ligga helt lealös pågolvet medan den andre baxade runt på en. Flyttade, lyfte osv. Mer och mer fick man sedan lägga till medföljsamhet. Det blir som en sorts dans till slut. Vi provade olika rulltekniker på varandra där vi rullade på varandra. "Föll" till golvet med varandra osv. Det är en väldigt fysisk och intim improvisation. Då man ofta ärböcken mot bäcken för tyngdlagens skull. Efter ett tag glömmer man bort att många positioner man hamnar i är mer eller mindre mkt intima. I bland mkt intima. Man blir till en gemensam kropp som rör sig.
I dag fortsatte vi med samma sak. Men det var mkt mer oj och aj och stön, eftersom de flesta av oss hade ont i våra muskler och knappt kunde röra på oss.
Eftersom Änglasyn handlar om ett krig. Och den lilla människan arbetade vi också med att hitta utsattheten. En övning som jag tyckte mkt om var "Det stormande havet" Två personer skall försöka nå fram till varandra i ett hav som stormar. Ens liv hänger på det. Båten är sjunken. Och man måste verkligen komma fram till varandra. man ställer sig i varsin ände i rummet och två-tre personer skall med varje medel hindra en att komma fram. Det blir en väldigt fysisk övning och man kämpar verkligen med varenda muskel i hela kroppen. Ett tag hade jag två stycken som i varsit brottargrepp försökte dra mig tillbaka. Jag lovar, man använder alla muskler man har, tar rösten till hjälp (I alla fall jag ) man kämparsom en gnu. När man äntligen når varandras händer så ärman helt slut. Men oj vad den klamrade kramen känns skön....
En väldigt skön övning....men man kommer nog ha ett och annat blåmärke i morgon..
Det som är skönt är att i teatergruppen är det ingen som bryr sig det minsta om att jag har ett ben som är knas utan jag får kämpa lika hårt som de andra. De kanske frågar en gång : Är det ok...och är det det så ger de mig inte en lugn stund.
Men i morgon lär jag knappt komma upp ur sängen....
Jag vill ha massage...jag vill ha mat NU
Fysisk teater
Kransar till begravningar skall man inte vara tvungen att köpa till någon som inte ens fyllt 40. Kransar köper man till gamla gummor och gubbar på 100...
I dag var det begravning av Mis. Vännen som krockade med ett tåg för två veckor sedan.
I går anordnade MAF en minnesfika för Mis. På scen 1 hade de ljussatt scenen mycket vackert. Ett litet vitt bord. Vit skärm. Ett ljus, en ros, ett citat av Shakespeare, Och en minnesbok som man kunde skriva i. Klassisk lågmäld musik. Människor satt tyst i läktaren.Ute i foaljén bjöds det på en fika...Vänner till Miskom och gick, samtalade. Med varandra. Grät och skrattade. Vi kände inte varandra. Men vi kände Mis. Allihop. Var och en på sitt sätt.
Tyckte att det var en oerhört vacker gest av MAF att anordna detta.
Det kändes konstigt att gå därifrån....
Men alla sådana här tillställningar är konstiga. Sorgliga som lyckliga. Det finns regler och normer man skall följa. Man inträder i en roll. Och det gäller att ha koll på vad man skall göra. Hur man skall göra det och När. "
Annars blir det lätt att man svär i kyrkan"
Men jag saknar Mis. Det gör jag. Även om jag inte träffat henne irl på ett par år. Det blir lätt så när folk flyttar....